Partiledardebatt part 2

10360832_708212022560958_8731136138406816425_n

Under valrörelsen förra året, ung allians i Blekinge under Skärgårdsfesten

Hur ska det någonsin kunna bli ett blocköverskridande samarbete när regeringen bara tar utan att ge? Angående DÖ-debatten blev nog ingen mer klokare och det blev bara helt oklart. Inget mig emot!

Systemkollaps nämndes några gånger igår. “Det är en ohållbar situation, någon måste ta sitt ansvar, om inte Löfven så bör Säkerhetsrådet ta mer ansvar” (vilket är sjukt orimligt). Lösningarna på kollapsen var bl.a: minska invandringen med 95%, inre gränskontroller, alla kommuner ska ta emot flyktingar, ökat ekonomiskt stöd till kommuner som tar emot flyktingar, första-jobbet-avdrag, sänkta skatter, första halvmiljonen skattefri, öka biståndet, minska biståndet, tillfälliga uppehållstillstånd, permanenta uppehållstillstånd. Ja listan kan bli lång. I flyktingdebatten har Centerpartiet utan tvekan bäst lösningar. Jag hatar ordet kontroll och ogillar att Moderaterna letar efter kostnadseffektiva asylprocesser, boenden osv istället för att sänka skatten ännu mer och minska på bidragen.

Integrationen är ett problem för flyktingar. Flyktingar är inte ett problem för integrationen

Även om bostadsbristen inte var en punkt på agendan gillar jag att det ändå debatterades. Det är så fruktansvärt ironiskt när Miljöpartiet säger att vi måste bygga mer, men röstar nej till lättare byggregler och hindrar bostadsbyggande för flera hundra personer i Jönköping på grund av en eventuell skalbagge i närheten?! Avreglera bostadsmarknaden, öppna för fri hyressättning, lätta på byggregler, öka konkurrensen på byggmarknaden, avskaffa strandskyddet, BYGG MER. Lättare än så kan det inte bli. Varför är det inget politiskt parti som faktiskt tar det på allvar?

Angående jobben och sysselsättningen kan jag inte förstå hur man kan tro att socialism kan öka sysselsättningen i ett land. Jag försöker verkligen förstå, men det är svårt. Sänk skatten – gärna med fler jobbskatteavdrag (eller vad man nu vill kalla skattesänkningarna, det är ganska irrelevant). Minskad skatt leder till högre löner, även för lärare. Dock en svår ekvation för Fridolin. Ingångslönerna måste sänkas! Höga löner (som dessutom beskattas) höjer trösklarna till arbetsmarknaden. Om en arbetsgivare inte har fri lönesättning, blir arbetsmarknaden väldigt stelbent och oflexibel. Jag skulle utan tvekan kunna tänka mig en lägre lön, för att få fler kolleger. Det minskar utanförskapet. Det förutsätter ju dock att även skatterna sänkts.

Klimatdebatten var väldigt lam tycker jag. Det kändes som en debatt inför valet. Inget parti hade några nya lösningar på utmaningarna. Vi kan ju bara konstatera att om vi skulle avveckla kärnkraften skulle Sverige bli beroende av tysk kol, rysk gas och olja från Saudi. Det är aldrig någonsin en Miljöpartist eller Greenpeace som kommit på bättre filter för skorstenar eller bättre drivmedel för bilar. Det är företag och innovatörer. Klimatutmaningarna hör ihop med företagen, och hänger därför ihop med jobben.

NATO-debatten gav i alla fall oss ett klart besked från regeringen. Löfven har verkligen möjligheten till ett blocköverskridande samarbete när det gäller försvaret men väljer att sitta lugnt ner i båten när resten av världen brinner. Rädslan för kärnvapen är ett argument som inte håller. Förvånad över att Åkesson tillsammans med Sjöstedt inte alls har någon koll på vad ett medlemskap i NATO innebär. För min del skulle vi kunna proppa hela Sverige fullt med kärnvapen! Att vi dessutom skulle tvinga svenska soldater att åka till Turkiet är också ett väldigt sjukt argument för att inte gå med i NATO. Ingen svensk soldat tvingas till utlandstjänst. Varför jag ryckte in i somras beror bland annat på att jag tycker all frihet i världen är värd att försvara. Ingen människa ska behöver leva under förtryck. Därför är JAG beredd att strida för frihet på annat plats i världen än Sverige. Det är värt det.

Jag hade även Expressens TV igång där MUF och SSU debatterade mot varandra. Svårt att hänga med på båda debatterna samtidigt men försökte hänga med så mycket som möjligt. Tycker Rasmus var tydlig, vass och skarp i argumentationen. Philip Botström var tunn och tanig när det gällde politiska förslag för fler jobb. Bästa linen under kvällen var “På vilket sätt blir en människa fattigare av ett jobb?” – och där blev SSU tyst.

Sammanfattning:
Nej jag är inte så imponerad av partiledardebatten. Sverige behöver baseras på en idé, en vision. Varken regeringen eller alliansen har lyckats med det trots ett intensivt arbete från alliansens sida. För övrigt är det bara sorgligt att regeringen inte ens lyckats påbörja ett arbete utan tycker fortfarande att regeringsmakten är det viktigaste.

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *